Det är Achromotrichias födelsedag. Och vad ger man till någon som inte har plats i köket för en hushållsmaskin? Man ger honom något som absolut inte tar någon plats alls, men som kan bli hur stort som helst. Jag snackar om minnen.
Han hade ingen aning om vad som skulle hända: det enda han visste var att han skulle så mitt på plattan klockan 11.00.
Vi började med den utmärkta Barockutställningen på Kulturhuset, följd av en sconesfrukost på Ecoteket på plan 2, och tillbaka till utställningen för en strålande guidning av en mycket fascinerande kvinna i stökig page, en liten svart och hudfärgade stövletter. Jag vet inte om jag någonsin fick veta hennes namn? Hur som helst kunde jag följt henne i timmar.
Efter en snabbmacka på Kulturhusets Teaterbar drog vi på en fenomenalt guidad visning av Stadshuset, följd av en tur upp i Stadshustornet, sen EU-röstning i gatuplanet på Kulturhuset, och så en middag på Kulturhuset Stories. Vi hade tänkt avsluta med kaffe på Café Panorama, men det hanns inte med. Vissa dagar är för korta.
För att ha koll på föreställningar, föreställningsförslag och annat intressant, delar jag och Achromotrichia en iCal. Där kan vi - var för sej - föra in datum, som sen delas och kan ses av den andre. Jag hade kollat detta datum för någon vecka sen och upptäckt att dansföreställningen TRÄD stod noterad, och eftersom jag inte hade något minne av att jag fört in den förutsatte jag att det var Achromotrichias verk. Det verkade vara den perfekta presenten: en föreställning man vill se på sin födelsedag.
Det var inte förrän vi stod i kön till insläppet som vi insåg att det nog måste varit jag som fört in den här föreställningen, för Achromotrichia kände inte ens till dess existens.
Det första verket, SITTING, var inställt på grund av sjukdom och ersattes istället av en film, ÖN, ett litet svartvitt poem där vi fick se en ansiktslös kvinna utföra små rörelser i olika miljöer.
Så tog man bort filmduken och och drog ifrån ridån.
WITHOUT NAME är ett verk om Siri Derkert. Jag vet nästan ingenting om Siri Derkert. Vad jag såg på scenen var en person i ett slags chocktillstånd. Jag tänkte på två krockade cyklister jag satt med till ambulansen kom, och en förvirrad kvinna jag en gång mötte när jag sålde bröd i tunnelbanan. Det fanns en känsla av: Något är fel, jag borde känna något, men jag känner inget, är det fel?
En slags musiker sitter vid ett bord längre ner på scenen och ackompanjerar/dirigerar med en slags vardagselektriskt musik. Ibland hörs inläst citat av Siri Derkert. Dansaren/koregografen är barfota, klädd i uppkavlade byxor, t-shirt och utanpåskjorta med uppkavlade ärmar. Rörelserna är repetitiva, trevande, förvirrade. Vi får också se en film med en sekvens filmad vid Östermalmstorgs tunnelbanas perrong.
Efter en kortare paus då vi upptäckte bekanta i publiken, var det dags för LUCKY. Jag tolkade det här dom en slags dansant memoar. Vi får följa koreografdansaren när hon gör allt utom blåser eld och jonglerar. Jag tror mej se ett liv i konsten, med- och motgångar, personlig utveckling och insikt. Hon är otroligt fysiskt och hennes vältränade solbrända armar får mej att tänka på kroppsbyggerskor. Hon är barfota, har svarta uppkavlade byxor och en svart väst. Det blonda, raka, axellånga håret börjar i tofs och slutar i fritt fall. Det är en väldigt stark föreställningen, och nästan lite farlig att ha såhär i en slags fysiskt triptyk. Det hängs i rep, sitts i gungor, bjuds på godis, sjungs, skriks, dansas, dunsas, kastas och skådespelas. Publiken erbjuds till och med möjligheten att skriva på hennes kropp, och undertecknad plockades upp ur publiken för lite dragkamp. Hon var väldigt stark.
Det avslutas med att hon framför Luck, Be A Lady, ur Pal Joey, hämtar upp en person med midjeväska ur publiken för att hjälpa henne bära fram en stege, varpå vilken hon klättrar upp till en gunga långt upp under taket och håller upp ett plakat där hon berättar att hon är lycklig. Det tycker jag hon är värd.
Jag hade planerat att vi skulle ta ett glas för att avsluta dagen, men vi är så slut att vi bara promenerade genom Gamla Stan och över Slussen, sammanfattande dagen.
Tacksamt,
Joakim Clifton Bergman
Vanlig biljett 150:-, Hittills har scenkonsten 2014 kostat mej 5430:-
Om du gillade det här kanske du gillar:
PIPPIN
” Jag är lite förvånad över att denna musikal inte sätts upp oftare. Den känns ung, angelägen, och är ganska lättillgänglig. Kanske skulle man behöva arra om musiken, för att liksom uppdatera den, men den har sex bra roller, varav några ganska lätta att stoppa in publikdragare i, om man nu vänder sej till en busspublik. Pippin kan spelas av vilken populär yngre sångare som helst, och Charlemagne och Berthe är som gjorda för att spelas av namn som Sven Wollter, Tomas Ledin, Siw Malmquist eller Arja Saijonmaa. Berättaren kan göras av vem som helst från Magnus Uggla till Malena Ernman, och Catherine är som skriven för Sanna Nielsen. Och vad sägs om Lena Ph som Fastrada? Anton Ewald som Lewis? Varsågod, Nöjessverige, make it happen.”
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/05/pippin-musik-och-sangtext-av-stephen.html
P*FECT/TENTACLE TRIBE, IMPRINT/NOBODY LIKE A PIXELATED SQUID
”Efter att har briljerat - mitt ordval, inte den breda massans - på förmiddagens skivstångspass på Friskis Hornstull, blev jag upphämtad av Skäggige Skalman för en liten biltur. Vi rev av Food Courten i Skärholmen, Myrorna, den nybyggda gallerian mittemot Ikea, och så en tripp över gatan, för lite fika och en snabbkoll på den nya P.S. Serien.
Jag kom på det så fort jag rest mej upp:
”Jag ska bara rätta till slipsen,” sa jag, och Skäggige Skalman, som fortfarande hade mousse kvar, fattade precis.”
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/05/pfectsetentacle-tribe-seca.html
HEROINES på Kulturhuset Stadsteatern.
"Jag hamnar mellan två kvinnor som på något sätt representerade det två största grupperna i publiken. På min vänstra sida sitter en explosion i hennafärgat, glada sjalar och hela regnbågen. På min högra sitter något grafiskt i svart och vitt.
Jag klär mej fortfarande som om jag var stylad av Rain Man."
Låter det intressant? Här är resten:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar