När vi kommer fin på Operahögskolan, och fram till den tillfälligt uppställda kassan, precis innanför entrén, säger jag mitt namn till mannen som sitter där. Han hittar mina biljetter med en gång.
Så säger han:
”160,” och nånting mer, som jag inte hör. Jag som haft intrycket att det är gratis blir lite ställd, inte dirket för att det kostar, utan för att jag bjudit med min kompis Prosopagnosias i tron att det är gratis. Det blir lite pinsamt, tycker jag. Jag vet inte om han hade följt med om han vetat att det kostat, och eftersom jag släpat med honom med löfte om fri underhållning kanske jag borde stå för kalaset? Och är det inte lite dyrt, för ett elevuppspel. Eller, vad ska man kalla det, redovisning? Ett slags experimentellt samarbete mellan unga librettister och unga tonsättare.
”Tar ni kort?” frågar jag, när jag inte ser nån sån där liten dosa.
Kassakillen tittar på oss:
”Det är gratis?”
”Sa du inte att det kostade 160?”
”Nej, jag sa plats 160?”
”Ah…” ler jag, lättad.
”Ah…” ekar Prosopagnosias, lika lättad han.
Så går vi in.
Musikaliskt var detta inte riktigt min grej. Jag är för enkel i min smak, för osofistikerad, för Mozart, för Händel, för Offenbach.
Jag tror det handlar om en man som ska dö. Eller är död. Eller har fått en stroke. Han vaknar på sin soffa av att en lampa och en säng pratar med honom. Bland rollerna i programmet står dom införda som Hypnos och Döden, så jag hade både helt fel och inte så jäkla fel i alla fall.
Lampan och Sängens kostymer var lite fyndiga: Lampan hade en svart kroppsstrumpa och femtiotalslampor som stack ut ur ryggen, och Sängen var klädd i ett vadderat påslakan, som en slags tjock kaftan, och hade en kudde på huvudet, som en mitra. Båda hade tjock vit make up, och var sminkade med tjocka svarta linjer, som en Lisa Larsson-katt.
Jag missade helt att mannen skulle vara gammal, jag trodde han var sjuk, eller bakfull.
Jag tror det är ganska dubbelt att operorna måste vara så kort, runt 20 minuter. Man hinner inte riktigt utveckla vad man vill säga, men man måste i alla fall ha en början, en mitt och ett slut.
Tacksamt,
Joakim Clifton Bergman
Gratis.
Hittills har scenkonsten 2014 kostat mej 6240:-
Om du gillade det här kanske du gillar:
"När man väl förstått att en av kvinnorna inte finns, och det gör man ganska snart när en manlig sjuksköterska kommer in och totalt ignorerar henne, sitter jag hela tiden och hoppas att det skulle finnas en extra knorr, som till exempel att kvinnan som försöker ta livet av sej ska vara den som egentligen är död, eller sjuksköterskan, eller något lika Sjätte Sinnet, men vad du ser är vad du får. "
Låter det intressant? Här är resten:
UNDULATER OCH IDOTER med Calle Flygare på Teater Giljotin.
"Antigones bröder Eteokles och Polyneikes har dött i den dem emellan maktkamp om vem som ska styra Thebe, och deras morbror Kreon har tagit makten, och eftersom han anser att Eteokles var den lagliga kungen, utfärdar han ett med döden straffbart förbud att begrava Polyneikes, som ett varnande exempel för andra upprorsmakare, men Antigone känner att det är hennes skyldighet att begrava sin bror.
Som Derrick skriker i Happy Endings:
”Drama!”"
Låter det intressant? Här är resten:
DET VAR EN GÅNG - THE MUSICAL med teater Najkit på biograf Forelllen på Tyresö.
"Kostym, mask och frisyr håller en förvånande hög standard, och borde vara nominerade för något slags pris, någonstans. Tyresös Envisa Amatörers Tävling Extra Rättvis, TEATER, kanske? Visst vore det roligt om det fanns?
Och om det fanns så måste man ge något slags hederspris till AnnaCarin Blomberg. Hon har skrivit, regisserat, producerat, ja hon gör typ allt utom att stå på scenen. Tjejen behöver en semster, kan jag gissa."
Låter det intressant? Här är resten:
#Opera, #Operahögskolan, #STDH, #OHS, #KMH, #ETTGRYMTOCHOHYGGLIGTSKÄMT, #JesperNielsen, #DimenAbdulla, #MårtenForslund, #LinnHenrikssonStrååt, #Maria Peterson, #AlbinaIsufi, #HeddieFärdig, #Markus Pettersson,
