… OCH SEN DÖR MAN, av Mark Roberts, i regi Elisabet Klason på Playhouse Teater.
"Och så är vi tillbaka till Kristina Rådström. Jag vet att jag har sett henne förut, men var? Jag nämnde hennes monolog i slutet, va? Den är, i sej, ett lite mästerverk i skådespeleri, och bara den värd ett besök. Hon har en bekant mun, och gör så bra ifrån sej att jag vill ha lite koll på henne. Inte så att dom andra gör mindre bra ifrån sej, det är bara det att, om en skådespelare ser varje roll som en present, då firar hon julafton."
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/10/och-sen-dor-man-av-mark-roberts-regi.html
DEN SKALLIGA PRIMADONNAN, AV Ionesco, på Boulevardteatern.
”Ionesco är en företrädare för 1950-talets nya teaterform absurdismen, och tyvärr måste jag nog säga att Ionesco inte är min grej. Och då vill jag absolut påpeka att det inte är något fel på Ionsesco, jag tar helt på mej ansvaret. Jag är för träig, för logisk, för pragmatisk för att luta mej tillbaka och bara njuta av dom härliga fånerierna.”
Låter det intressant? Här är resten:
ANSVARET ÄR VÅRT/TINGSTEN, av Joakim Sten på Kulturhuset Stadsteatern.
"Det handlar om en tid när politikerna hade en moral, en idéologi, och inte var rädda för att ha en åsikt. När dom verkade ha en övertygelse, inte bara försökte locka väljare genom att säga det folk vill höra. Innan politiken blev en karriär, ett sätt för lågutbildade opportunister att tjäna en himla massa pengar utan att behöva göra speciellt mycket. När tidningarna hade integritet."
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/08/ansvaret-ar-varttingsten-av-joakim-sten.html
_750.jpg)
EVITA på Göta Lejon
"Innan föreställningen antog jag att Göta Lejon hade tänkt: Om vi kan få Charlotte Perrelli kan vi sätta upp Evita. Men nu, efter att ha sätt föreställningen, tror jag att Göta Lejon tänke: Vi har Patrik Martinsson. Vad kan vi sätta upp åt honom? För det är han som är den stora behållningen, bredvid det rent visuella godiset. Han är sylvass, glasklar och har utstrålning och tydlighet som en neonskylt. Ingen risk att man tappar bort honom i en mass-scens-tango."
Låter det intressant? Här är resten:
CIRKUS CIRKÖR: UNDERART av Olle Strandberg på Dansens Hus.
"Skäggige Skalman hamnade på rehab, på Karolinska, tillsammans med en massa andra som livet gett en kraftig smäll. Brutna nackar. Biloyckor. Strokes. Gåträning. Balans. Enkla datorprogram. Små steg. Om hjärnan fick minsta motsvarighet till träningsvärk var det bara att börja om. Små steg.
”Det var precis sådär,” säger Skäggige Skalman, och menar föreställningen. "
Tycker du att det låter intressant? Här är resten:
FLASHDANCE, på Chinateatern
"Jag älskar när en skådespelare inte gör något ”I största allmänhet”. Det är ganska vanligt, speciellt i musikal, där uppgifterna är så krävande - sång, dans, agerande - att man börjar förevisa en aktion istället för att agera. Man spelar lite full istället för att verkligen försöka nyktra till, eller gå rakt eller tala tydligt eller inte se dubbelt. Man ska vara kär, så man sjunger en kärlekssång istället för att undersöka vad det är som attraherar. Man tar till gester som är lika beprövade och oinspirerade som den klassiska balettens stångövningar."
Låter det intressant? Här är resten:
EN DANS PÅ ROSOR på Metropol Palais.
"Det börjar med buller och bång, med svarta, guldglittriga höftskynken och mycket hud, och jag hade inte alls väntat mej det här. Jag hade väntat mej Cha-cha-cha, fjädrar, frisyrer som verkar stylade med tapetklister och lite för mycket make-up. Jag hade väntat mej avancerad Finlandsfärjeunderhållning. Inte det här.
”Det påminner lite om Vulkanscenen ur Showgirls,” viskar Kazaky-fan No.1, och jag håller med."
Låter det intressant?
Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/09/en-dans-pa-rosor-koreografi-tobias.html
ROSMERSHOLM, av Henrik Ibsen, i Målarsalen, på Dramaten.
"Du vet hur det var första gången du testade Sze-schuan-peppar? Eller första gången du såg Svansjön? Eller läste Member of the Wedding av Carson McCullers? Hur man liksom känner att man har träffat på något eget, något av kvalitet, ett orignial, och inte en variant på en variant av något som en gång var bra? Så känns det, när jag sitter där, längst fram i mitten, och mitt huvud far från höger till vänster, som örfilat, för att inte missa något som händer. "
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/08/rosmersholm-av-henrik-ibsen.html
I SHALL NOT BE ENTIRELLY FORGOTTEN på Dramaten
"Du är inte van att vara här uppe. Du brukar sitta nere på parkett. Allt ser lite annorlunda ut såhär från ovan. Det är långt ner till scenen.
Låter det intressant? Här är resten:
I SHALL NOT BE ENTIRELLY FORGOTTEN på Dramaten"Du är inte van att vara här uppe. Du brukar sitta nere på parkett. Allt ser lite annorlunda ut såhär från ovan. Det är långt ner till scenen.
Rösten i ditt öra viskar:
”Om en stund kommer du att ligga där…”
Personen nere på scenen är borta. Scenen är helt tom.
”Res dej.”
Du reser dej."
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/03/i-shall-not-be-entirely-forgotten-manus.html
RICHARD III på Dramaten
"Så varför gör han det då, Richard III? Jag antar för att han kan. För att de goda människorna vill inte, vägrar se det vidriga, innan det är för sent.
”Nej, nej, inte här, inte igen…” säger man leende, trygga i sin övertygelse tills bilan faller. Man vill inte acceptera det onda innan man en dag öppnar morgontidningen och det plötsligt sitter i regeringen och styr vårt land.
En tro på det goda i en värld som är ond."
Låter det intressant? Här är resten:
JONAS GARDELL: MITT ENDA LIV på Maximteatern
"Det känns som om Jonas Gardell försöker bli Sveriges svar på Bette Midler, utan att ha de förutsättningar som krävs. "
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2013/09/jonas-gardell-mitt-enda-liv.html
HEJ, DET ÄR JAG IGEN, på Dramaten
"Jag önskar att någon kunde sätta mej ner och förklara Kristina Lugns storhet. Inte säga att dom gillar henne, utan berätta varför dom gillar henne.
Det är som om jag vore tondöv, eller färblind. Jag känner mej dum. Jag känner mej som den där nidbilden av en förstagångsbesökare på ett galleri som säger:
”Jag kunde gjort det bättre själv.”"
Låter det intressant? Här är resten:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar