JOHN av DV8 på Dansens Hus
"Efteråt, när vi står utanför entrén till Dansens Hus och försöker samla våra intryck, säger jag, långsamt, eftertänkssamt, lite förundrad:
”Det här kan mycket väl ha varit något av det bästa jag någonsin sett…”
Achromotrichia tittar på mej. Tittar upp i himlen. Funderar, kort.
”Japp…” säger han."Låter det intressant? Här är resten:
HANS WAS HEIRI, av Zimmermann och De Perrot, på Dansens Hus
Om gud finns, och om jag kommer så långt som till pärleporten, och där blir mött av vad han nu heter, som låter hälsa att gud inte är helt hundra på det sätt jag levt mitt liv, utan tänker både straffa mej och belöna mej genom att låta mej välja en föreställning att titta på om och om igen i evighet, Amen, då är detta en föreställning som ligger väldigt högt upp på listan.
Detta är föreställningen där jag gav min första, otvungna stående ovation. Jag kunde inte sitta. Jag var tvungen att hoppa upp, stampa, klappa, vissla, skrika.
Detta är föreställningen där jag vrålade mej hes.
Detta är förställningen där jag satt och pratade högt, som ett barn:
Nämen!
Oj!
Men hur i helsike…
Titta där!
Låter det intressant? Här är resten:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar