GUDARNA – La tragedia umana, Teater Reflex, Föreställning 29 24/10 2019

REGI & MANUS Emanuelle Davin, REGIASSISTENT Kajsa Sparrefors, SCENOGRAFI OCH KOSTYM Natasia Wadsted, Charles Gustafsson, MASK Elin Bergström MUSIK Jakob Lindhagen, KÖRLEDARE Maria Peters, KOREOGRAFI Josefin Gladh, FÖRESTÄLLNINGSTEKNIKER Althéa Famne, LJUS Maja Lindström, Freja Forsström, FOTO Jonas Jörneberg, Anders Modig, AFFISCH Peter Bergman, SKÅDESPELARE Charlie Challis, Max Nilén, Hjalmar Wide, Erik Jeansson Karlsson, Daniel Ohlsson, Mattias Tor Pettersson, Michael Forsberg, Rasmus Gisby, Johannes Stenmarck, Martin Hendrikse, Teodor Olsson, FOLKENSEMBLE Jan Aspgården, Simon Aghed Luterkort, Lars-Göran Göransson, Mohamed Ismail, Jacob Ordeberg, Håkan Lindhoff, Jonas Hugosson, Adam Klinth Holmér, PRODUKTION, Teater Reflex – Emanuelle Davin, Erik Jeansson Karlsson, Daniel Ohlsson, Jakob Bladh, Kajsa Sparrefors, Kajsa Nordin, Kent Ekberg

Missa inte chansen att se den här mycket intressanta föreställningen. Jag såg genrepet någon gång i oktober, och var mycket imponerad. 

Jag tog till mej verket mer som en slags nummerrevy än en version av Dantes DEN GUDOMLIGA KOMEDIN, ett verk som jag inte är vidare bekant med. Jag visste att det var en berättelse om helvetet och skärselden, och de eviga straffen, men när jag såg föreställningen hade jag önskat att man varit lite tydligare med vad för slags brott som begåtts, och vad straffet var. Jag tror att jag i de flesta hand förstod, men jag upplevde det som att jag förlorade lite av handlingen när jag satt och sökte sammanhang. Kanske blir det lätt lite otydligt när manusförfattare och regissör är samma person: det finns ingen som ifrågasätter eller försöker förstå. 

Föreställningen jag såg var ett genrep, och första gången man hade ett genomdrag, men föreställningen kändes färdig och säker, och de många våldsamma scenerna var välrepeterat kaotiska

Scenografi och kostym av Nadja Wadsted och Charles Gustafsson, och mask av Elin Bergström är imponerande, med ett tydligt, eget språk. Skådespeleriet är energiskt, slipat, och man vågar går långt utan att visa upp distanserade nidbilder.

Vad jag tyckte mest om med förställningen är att den vågar ta tag i något så impopulärt som DVSM, Den Vite Straighte Mannen. Det har varit väldigt inne att hacka på honom. Allt har varit hans fel. Ingen annan ha burit någon som helst skuld. Så länge man inte varit man, vit eller straight har man automatiskt varit ett offer, utan makt eller ansvar. Det har medfört en ganska ointressant diskussion, och ett mycket präktigt och tråkigt teaterklimat. Varje gång jag har satt mej i en teatersalong har jag någonstans funderat över hur den här produktionen ska skuldbelägga männen, och hur kvinnorna på scenen blir offer.

Dramatiken i teater har i många andra produktioner försvunnit. Det har varit en ojämn maktbalans mellan manliga och kvinnliga roller. Hon har plötsligt blivit ett offer, han alltid en förövare. 

Jag har faktiskt haft större behållning - som älskare av konstformen teater och drama - av de föreställningar där alla roller spelats av män, som DUTCH MASTERS och ART, eftersom denna från början ojämna maktbalans då varit satt ur spel. Dramatiken hamnar i centrum, inte en på förhand inbyggd ojämn maktdisposition.

Inte ens i pjäser med stora kvinnliga roller hade kvinnorna någon makt. ELVIRA MADIGAN var ett offer, liksom de två äldre skådespelerskorna i SÅ LEVDE DE LYCKLIGA.

Det stora underbara undantaget är ÄLSKARINNOR.

När nu ett till största delen kvinnligt kreativt team tar tag i ämnet gör de det på ett vuxet, empatisk sätt, utan att fördöma, utan att ta den lätta vägen.

Tor 6 feb. Föreställning
Fre 7 feb. Föreställning
Lör 8 feb. Föreställning
Lör 15 feb. Föreställning

Tacksamt,

Joakim Clifton Bergman

Du vet väl -

- att jag har en facebook-grupp som du gärna får gå med i, https://www.facebook.com/minstengangiveckan, 

- att jag på Instagram heter https://www.instagram.com/joakim_clifton_bergman

- på Twitter heter https://twitter.com/JoakimClifton

• och att du kan nå mej säkrast på instagram.

Här följer min Instagram Story för dagen, om du vill veta hur den såg ut:

Om du gillade det här kanske du gillar: 

MUSIKTEATER OCH MUSIKAL FRISTÅEND KURS, på StDH: 

"Det gör lite ont i mej när jag tänker på hoppfulla kursdeltagare som sett utbildningen som ett sätt att öka sin kompetens, konkurrenskraft och kunskap, som kanske tagit lån och ledigt, hyrt rum och satt sitt liv på paus och möts av pedagogens: 

”Nu ska vi i första hand ha det lite trevligt och undersöka lite…” eller ”Jag vet att kursen föreskriver att vi ska arbeta med Shakespeare och scenframställning, men jag tycker det vore intressant med lite Commedia del’Arte?”

Låter det intressant? Här är resten: https://minstengangiveckan.blogspot.com/2019/12/musikteater-och-musikal-1-fristaende.html

DUTCH MASTERS på Playhouse Teater:

"Pjäsen underhåller och fängslar, på samma sätt som såna där filmer där det i slutet visar sej att Nicole Kidman, barnen och tjänstefolket hela tiden varit döda, eller att det var Norman Bates utklädd till sin mamma, att Kevin Spacey är Keyser Söze, eller att Bruce Willis också hela tiden varit död."

Låter det intressant? Här är resten: https://minstengangiveckan.blogspot.com/2019/12/dutch-masters-reading-playhouse-teater.html

ÄLSKARINNOR, Åsta Folkets Hus Teater, föreställning 25, 16 oktober 2019

Om det fanns ett teaterpris, låt oss kalla det en Benny, och om jag var en av nominatorerna, hade jag nominerat den här föreställningen i kategorierna Bästa Pjäs, Bästa Regi, Bästa Kostym, Bästa Scenografi, Bästa Kvinnlig Huvudroll och Bästa Kvinnlig Biroll. Och, varför inte: Bästa Manlig Biroll. 

Jag skulle bara ha lite svårt att bestämma vilka av alla kvinnor - och de två männen - jag skulle nominera. 

Låter det intressant? Här är resten: https://minstengangiveckan.blogspot.com/2019/12/alskarinnor-asta-folkets-hus-teater.html