Som läget är just nu, inte bara här i Sverige, utan över hela världen, kan man behöva något att se fram emot. Kommande produktioner. Nya uppsättningar. Nya pjäser, dansverk, föreställningar.
Idag ser jag fram emot Dramatens uppsättning av William Shakespeares Trettondagsafton, som har premiär den 5:e Februari på Stora Scenen. I regi av Åsa Melldahl, vars Höstsonaten jag sett på Kulturhuset Stadsteatern, med kostym av Lena Lindgren, Cabaret på Uppsala Stadsteater, Ungefär Lika Med på Dramaten, Carolus Rex med Dramaten i Riddarholmskyrkan, mask av Linda Hyllengren, Utvandrarna på Dramaten, The Mental States Of Sweden på Dramaten, och Melanie Åberg, Rosmersholm på Dramaten, Amadeus på Dramaten.
Jag gillar Shakespeare, och efter En Midsommarnattsdröm är Trettondagsafton en klar favorit. Den sexuella ambivalensen och de förvirrade könsrollerna intresserar mej. Jag hoppas att man vågar dra det lite åt det hållet. Och jag har alltid varit lite nyfiken på var Antonio, Sebastians vän, hör hemma, sexuellt.
Pjäsen antas ha skrivits 1601-02, och handlar om tvillingparet Sebastian och Viola, som separeras i ett skeppsbrott vid Illyriens kust, nutida Västra Balkankusten, Slovienien, Kroatien, Albanien och Montenegro, och för att skydda sej klär Viola ut sej till kille, börjar jobba hos Hertig Orsino som hon snabbt blir förälskad i, och han, i sin tur, skickar henne på friarstråt till kvinnan han är kär i, Olivia, som med en gång förälskar sej i den utklädda kvinnan.
När jag skummande igenom rollistan antog jag att Andreas T. Olsson, Sufflören, Amadeus, och In Media Res, skulle spela Malvolio, men vid en närmare titt såg jag att han ska spela Tobias Blek av Nosen, vilket kommer att passa honom superbt, och att Johan Rabeus, Amadeus, ska spela rollen, vilket kan bli intressant. Jag ser en mörkare, mer bombastisk Malvolio.
Inte för att jag har något emot Jennie Silfverhielm, Mästaren Och Margarita, Amadeus, men jag hade nog gärna sett Maia Hansson Bergqvist, Don Giovanni, Carolus Rex, i rollen som Maria.
Jag kom precis att tänka på en sak: Vore inte en helt igenom manlig produktion av Trettondagsafton något för Ensemblen i Happy End på Kulturhuset Stadsteatern, och regissören Carolina Frände, Kvällarna Med Kerstin, En Världsomsegling Under Havet, Happy End, och Ansvaret Är Vårt/Tingsten?
Eller, om jag nu verkligen tänker till: Varför inte göra en heltigenom kvinnlig version? Är detta en unik tanke? Har Trettondagsafton någonsin framförts med en heltigenom kvinnlig ensemble? Någonstans, på en dramaskola någonstans, måste det väl ha gjorts?
Jag vet inte vilken version som vore mest intressant, men jag lutar åt den helt kvinnliga, tyvärr. Killarna kan under tiden framföra en helt manlig version av musikalen Sweet Charity, med en bisexuell Oscar Lindquist, iscensatt på en bögklubb.
Pjäsen antas ha skrivits 1601-02, och handlar om tvillingparet Sebastian och Viola, som separeras i ett skeppsbrott vid Illyriens kust, nutida Västra Balkankusten, Slovienien, Kroatien, Albanien och Montenegro, och för att skydda sej klär Viola ut sej till kille, börjar jobba hos Hertig Orsino som hon snabbt blir förälskad i, och han, i sin tur, skickar henne på friarstråt till kvinnan han är kär i, Olivia, som med en gång förälskar sej i den utklädda kvinnan.
När jag skummande igenom rollistan antog jag att Andreas T. Olsson, Sufflören, Amadeus, och In Media Res, skulle spela Malvolio, men vid en närmare titt såg jag att han ska spela Tobias Blek av Nosen, vilket kommer att passa honom superbt, och att Johan Rabeus, Amadeus, ska spela rollen, vilket kan bli intressant. Jag ser en mörkare, mer bombastisk Malvolio.
Inte för att jag har något emot Jennie Silfverhielm, Mästaren Och Margarita, Amadeus, men jag hade nog gärna sett Maia Hansson Bergqvist, Don Giovanni, Carolus Rex, i rollen som Maria.
Jag kom precis att tänka på en sak: Vore inte en helt igenom manlig produktion av Trettondagsafton något för Ensemblen i Happy End på Kulturhuset Stadsteatern, och regissören Carolina Frände, Kvällarna Med Kerstin, En Världsomsegling Under Havet, Happy End, och Ansvaret Är Vårt/Tingsten?
Eller, om jag nu verkligen tänker till: Varför inte göra en heltigenom kvinnlig version? Är detta en unik tanke? Har Trettondagsafton någonsin framförts med en heltigenom kvinnlig ensemble? Någonstans, på en dramaskola någonstans, måste det väl ha gjorts?
Jag vet inte vilken version som vore mest intressant, men jag lutar åt den helt kvinnliga, tyvärr. Killarna kan under tiden framföra en helt manlig version av musikalen Sweet Charity, med en bisexuell Oscar Lindquist, iscensatt på en bögklubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar