fredag 30 augusti 2013

I SISTA MINUTEN, Av Carin Mannheimer, Regi Sissela Kyle, Scenografi och kostym Charles Koroly, Ljus Patrik Bogårdh, Ljud Terese Johansson, Mask Kjerstin Elg, med Yvonne Lombard, Meta Velander, Meg Westergren, Lars Lind, Jacob Nordenson, Eva Stenson, föreställning 59 2013

Det här är en föreställning som börjar stapplande, på alla sätt, men som tar sej. Det är en lätt komedi om att åldras, och så har man slängt in lite bögar också. Bögarna hade jag inte så mycket emot, men framställningen av åldrandet gnisslade lite. Första ankten - som är den svargare - satt jag och funderade på vad som hade hänt om man låtit yngre skådespelerskor spela dom äldre rollerna, för som det nu är klingar det falskt. Det är äldre kvinnor som SPELAR äldre kvinnor, lätt, luftigt och fluffigt, och det känns inte som all den erfarenhet - både som skådespelar och som kvinnor - kommer fram. Det är manuset. Det känns som om det är skrivet av en ung man som sett några avsnitt för mycket av Pantertanter. Själva berättelsen är ganska fin, om hur tre väninnor flyttar ihop på ålderns höst, men skämt om dom vill ha sex och att dom är hetero känns väldigt konstruerade. Bra regi med sagolika övergångar.




tisdag 27 augusti 2013

STULNA JUVELER, föreställning 58 2013

Jag älskar att älska en bra föreställning, men ibland kan det vara nästan lika skönt att få hata en föreställning riktigt lika hett. Det här avskydde jag. Jag erkänner: jag förstår inte Kristina Lugns storhet, har aldrig gjort det. Intressant scenografi, kostym, mycket bra skådisar, speciellt Vanna Rosenberg, som jag älskar (Det kvittar om hon själv inte förstår vad hon spelar, jag förstår vad hon känner) och jag har aldrig sett Jakob Eklund så bra. Men regin; Åsa Kalmer har skådisarna att kånka långbänkar över scenen utan någon för mej logiska anledningar, och låter dom spela i något slags ironisk självdistanserat land utan någon som helst kontakt med varandra. Och texten: Jag säger text, för för mej var det inget drama. Publiken skrattar åt fåniga namn, trötta ordvändningar och Kristina Lugn verkar ha insett att om man verkligen ska locka till skratt då ska man nämna någon av Stockholms förorter.



onsdag 21 augusti 2013

COME BACK (TO ME), föreställning 56 2013

Kenneth Kvarnström var uppe på scenen och pratade innan föreställningen, och han var rolig och underfundig, så jag tänkte: det här blir nog en kul föreställning. Jag är ledsen, men jag måste nog se en hel del dans innan jag lär mej uppskatta den här typen av föreställning. Kvarnströms koreografi - för mej - är som om en balettdansös och en Tai Chi-instruktör fick ett barn. Dansarna hasar runt i strumplästen och det är mest intressant när dom inte dansar, utan sjunger eller pratar.



måndag 19 augusti 2013

SOMOS, föreställning 55 2013

Det här gillade jag inte alls. Fyra svenskar och fyra kubaner hade samlats för ett projekt, och det var just vad det var: redovisning av ett projekt. Jag fantiserade om hur dom fått beviljat projektpengar, samlats i en studio och navelskådat och gjord mimetyder och visat varandra olika moves, och så plötsligt insåg dom att tiden var inne, och dom var tvungna att redovisa sitt projekt. Och det var det det var: en redovisning av ett projekt. Slarvigt, hafsigt, otajt och oinspirerat. Jag har sett bättre dans på finlandsbåtar.


tisdag 13 augusti 2013

POLITISKA SNUSKBARN PÅ LANDSORTSTURNÉ, föreställning 53 2013

 Jag ville tycka om den här föreställningen, men jag gjorde inte det. Jag tyckte inte illa om den, den var bara ganska... lång. En fantastiskt duktig ensembel och flera bra sketcher, men ett brinnande hat mot landsbygden och allting Skånskt, en premiss som inte håller, och en regissör som verkar tycka att Kill Your Darlings är något för dom obegåvade(Hybris much, Nils Poletti?) Det var många punkprovokationer, men inga svar, och i många fall en väldigt omogen inställning till det dom avhandlade. Om denna föreställning var en människa skulle den vara en tonårsson som skriker till sina föräldrar att han hatar dom men förväntar sej veckopeng och varm mat på bordet. Det är lätt att vara reaktionär om man inte behöver komma med alternativ. Beröm? Jag älskade ensemblen och man uppvisade god feminism genom att undvika bimbos på scenen, inte ens borgerliga såna.


onsdag 7 augusti 2013

PÅSK, FÖRESTÄLLNING 52 2013

Oj, det här var en liten rysare. Först tar jag av mej kepsen (Se bilden) för Gamla Stans Teatersällskap som har stake nog att sätta upp en Stringbergspjäs i Kungsan, och Påsk, till råga på allt. Folk kom och gick, satte sej en stund och försvann. Hemlösa situationstockholmförsäljare, diverse psykfall och alkisar gjorde gästframträdanden, och flera gånger tittade påtända afrikaner in över backdropen. En ärbar kvinna övertygad om att hon hade rätten på sin sida väste plötsligt högt åt en uteliggare: "Om du inte är tyst får du gå härifrån". Problemet var bara att hennes väsning störde mer än hans deltagande. Scenografin var utilitär, och spelstilen varierad. Jag hade aldrig förut sett Påsk, så jag var nöjd med att följa med i historien och tacksam för att dom inte gjort några påfrestande tolkningsförsök.


måndag 5 augusti 2013

MAGMANUS SHOW, föreställning 51 2013

Parkteatern tar sej. Ännu en mycket sevärd föreställning. Den är vad den där hemska Le Lido borde ha varit, kul och underfundig, smakfull och underhållande. Och den avslutades med en dubbel striptease, bara det värt ett besök. GÅ OCH SE!
Om du gillade det här kanske du gillar 



Låter det intressant? Här är resten: 






Låter det intressant? Här är resten: 


OLIVIA STEVENS: PASSION - EN SKÅDIS RESA IN I LJUSET


söndag 4 augusti 2013

BOLANDERS SKOR, föreställning 50

Den som väntar på något gott... Under en lång tid har jag längtat efter en välskriven, välspelad, välproducerad föreställning, och nu äntligen kom den. Bengt Järnblad har skrivit en underbar komedi, stålande regisserad av Gerhard Hoberstorfer (West Side Story på park är härmed fölåten). Anna Jensen Arktoft har gjort en utmärkt mask och Bengt järnblad och Mats Qviström är strålande i dom två rollerna. En modern Arsenik och gamla spetsar om vänskap och hämnd. GÅ OCH SE!


Om du gillade det här kanske du gillar: 



Låter det intressant? Här är resten: 




Låter det intressant? Här är resten: 




"Det känns plötsligt som om Broadway har kommit till Stockholm. Hela maskineriet; aktörer, ljus, kostym, scenografi, musik, ljud, koreografi och framför allt regi, fungerar. Och det känns som om dom utomlands också har en yrkeskategori som vi i Sverige saknar: förmågan att få allting att bara rulla på."

Låter det intressant? Här är resten: